Det fria vårdvalet som infördes första januari 2010 gör det möjligt för alla som uppfyller kraven att öppna vårdcentral.

– Det finns ingen begränsning. Det är upp till företagaren att få verksamheten att gå runt ekonomiskt.

I Sundsvalls närområde finns nu fem privatägda vårdcentraler. De finns på Alnö, i Njurunda och Sidsjön. Vi har också Sundsvalls vårdcentral på Skönsmon och Sensia på Storgatan.

Landstinget har Gilleberget i Skönsberg, vårdcentralen Centrum, Granlo vårdcentral och vårdcentralerna i Nacksta och Ljustadalen.

– I september kommer också Ljustadalen att bli privatägd.

Det behövdes 4 000–6 000 patienter för att ekonomin att gå ihop.

Tidigare fick vårdcentralerna lika mycket pengar för varje patient de hade listad hos sig. Nu har systemet gjorts om och tar i större utsträckning hänsyn till hur sjuka patienterna är.

– De som äger vårdcentralerna betalar själva för sina lokaler. För landstingets del borde det alltså inte betyda så mycket ekonomiskt om en vårdcentral går från landstinget till att drivas privat.

Ulla Öhman-Nilsson säger att det kan finnas risk för överetablering.

– Vårdvalet är för patienternas bästa. Blir det fler vårdcentraler får de fler att välja på, säger hon.

Strax innan klockan elva på torsdagskvällen körde en personbil in i vajerräcket i södergående körfält på E4 i Skönviksbacken. Cirka 20 meter av vajerräcket kördes ner, men inga personer skadades enligt polisen. Bilen fick dock bärgas från platsen.

Hassan Soleymanpur startade Sundsvalls vårdcentral i juni 2010. Det i lokalerna där Skönsmons vårdcentral tidigare låg.

Vårdcentralen har lockat till sig många patienter.

– Det har gått jättebra. Vi har öppet både kvällar och helger så patienterna kan komma hit när de behöver. Väntrummen är fulla och vi har inte tillräckligt utrymme för vare sig personal eller patienter.

Hassan Soleymanpur säger att de har många patienter från Nacksta, Bosvedjan och Bredsand. Därför ska filialerna öppnas där.

– Från Bredsand är det många invandrare som kommer till oss. Ofta har de ingen bil och de tvingas byta buss två gånger för att komma hit.

När landstinget stängde Bosvedjans vårdcentral var det en del protester från äldre personer i området. Många av dem valde Sundsvalls vårdcentral i stället för att åka till Skönsberg.

– Därför öppnar vi också en filial i Bosvedjan.

Hassan Soleymanpur har inte heller problem att få tag på personal.

– Det är klart med läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor och sjukgymnaster till filialerna. Specialister som hjärtläkare, barnläkare, ögonläkare, gynekologer och ortopedläkare finns på Sundsvalls vårdcentral och de åker ut till filialerna.

Hassan Soleymanpur ser det inte som han konkurrerar ut landstinget.

– Nej, vi utvecklar oss själva och den verksamhet vi har. Jag tycker det här är jättekul och på sikt vill vi ha ännu fler filialer i Sundsvall, säger han.

Mannen ska vid halv sjutiden på torsdagskvällen ha sagt "Du vet att jag ska döda dig en vacker dag" till sin sambo, som är i 30-årsåldern. Samtidigt ska han ha måttat två hugg med en sax mot henne. De befann sig då i parets lägenhet i Bergsåker. Mannen greps en timme senare, och anhölls samma dag mittstänkt för olaga hot mot en närstående.

Transportstyrelsen återkallade taxförarlegitimationen den 12 oktober i höstas efter att mannen dömts till villkorlig dom med hundra timmars samhällstjänst.

Mannen överklagade beslutet och yrkade på att han skulle meddelas en varning i stället, eftersom han jobbar extra som taxiförare för att klara sin ekonomi. Han uppgav också att han beklagar det inträffade.

Men förvaltningsrätten avslår hans överklagan, med motiveringen att han är olämplig som förare i taxitrafik, och att missförhållandena är så allvarliga att det inte räcker med en varning. Förvaltningsrätten skriver i domen att mannens personliga förhållanden inte kan beaktas, och att det inte finns stöd i lagen för att sätta ner olämplighetstiden eller bestämma att han ska lämna drogtester i stället.

Enligt taxitrafiklagen ska en taxiförarlegitimation återkallas om innehavaren genom att begå brott har visat sig olämplig att tjänstgöra som taxiförare. Legitimationen kan dras in mellan tre och fem år. En varning kan i stället delas ut ifall missförhållandena inte bedöms som så allvarliga att legitimationen bör återkallas.

Timråbon åtalas för att ha köpt uppstoppade fåglar och däggdjur, och annonserat ut dessa till försäljning på olika annonssajter på nätet. Handeln ska dessutom ha ägt rum utan nödvändiga intyg.

Till åklagarens bevisning hör bland annat en förteckning över internetannonserna och vittnesförhör.

Enligt åklagaren så ska handeln ha pågått från 2009 fram till och med sommaren ifjol.

Utöver Timråbon åtalas ytterligare tre personer för delaktighet i handeln med de uppstoppade djuren.

Strax efter klockan tolv på fredagen larmades polis till Skatteverket på Storgatan i Sundsvall efter att personal hade löst ut sitt överfallslarm. En man i lokalen ska ha uppträtt aggressivt och betett sig på ett sätt som personalen tyckte var obehagligt. När polisen kom till platsen var mannen inte kvar, troligen ska han ha åkt i väg i en personbil.

Mannen ska inte ha hotat någon eller slagit sönder något, så polisen lämnade ärendet med en promemoria. Händelsen anses inte vara ett brott i nuläget.

Varje år genererar konsumtionen av dryck på burk och pet-flaska i Västernorrland cirka sju tusen ton koldioxidutsläpp. Och trots att svenskarna är bland de bästa i världen på att panta slängs ungefär fem miljoner burkar och pet-flaskor i länet varje år. Det visar ny statistik från Returpack.

En stor miljöbov är allt vatten på flaska. Om boende i Västernorrland istället valde att dricka sitt kranvatten hemma skulle koldioxidutsläppen halveras och sopberget av använda burkar och flaskor minska kraftigt.

– Varför köpa vatten på flaska när vi har ett av världens renaste kranvatten? Tänk om, säger vi till de som tror att återvinning är hela lösningen. Det är bättre att göra rätt från början, säger Daniel Dembovsky, nordisk marknadschef på Sodastream, i ett pressmeddelande.

En man i 25-årsåldern från Sundsvall hade 1,02 promille alkohol i blodet när han natten mot den 15 april 2012 försökte köra ifrån en polispatrull. På gator i Sundsvalls kommun körde mannen fortare än hastighetsbegränsningarna, backade vid ett rödljus, körde mot rött ljus i flera korsningar, körde på en refug eller trottoarkant och körde även i fel körfält. Till slut tappade han kontrollen över personbilen och körde in i ett trästaket till ett hus på Södermalm i Sundsvall.

Mannen förnekade i inledande förhör brott, men erkände sedan. Han döms nu till fängelse i tre månader för grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri.

Tingsrätten skriver i domen att "hans körning har inneburit stora risker för honom själv, hans passagerare och hans medtrafikanter och det är endast tillfälligheter som gjort att inget allvarligare inträffade än den trafikolycka hans körning slutade med."

En kvinna i 30-årsåldern från Sundsvall har sålt varor som inte existerar till 57 personer i Sverige och Norge. Det handlar om biljetter, presentkort, årskort på SJ och Iphones. Hon har både satt ut och svarat på annonser. Sammanlagt har hon fått 226 940 kronor insatta på sitt bankkonto och andra konton som hon haft tillgång till. Brotten har begåtts mellan maj 2011 och februari 2013.

Kvinnan har erkänt brotten, och sagt att hon gjorde det för att få en kick och för att hon behövde pengar. Hon döms nu för bedrägeri till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Hon döms också att betala skadestånd till samtliga personer.

I ett fall döms även en man i 50-årsåldern för att den 23 december 2011 tillsammans med kvinnan ha sålt presentkort till ett värde av 8 000 kronor, pengar som sattes in på hans konto. Mannen nekade till brott och har sagt att han inte kände till varifrån pengarna kom, men rätten trodde honom inte. Det finns en överklagad dom mot mannen där han döms till fängelse, och tingsrätten beslöt att denna påföljd ska gälla även för det aktuella brottet.

Lisa Selin studerar på Skvaderns gymnasieskola och anläggningen, som kallas City Vertikalen, är ett UF-­företag.

När Lisa Selin var yngre bergsklättrade hon med sin mamma. Men när hon slutade kunde Lisa inte klättra själv, eftersom bergs­klättring utan kunnig ­partner är livsfarligt.

Då kläcktes idén att Sundsvall borde ha en klätterstig, en så kallad Via Ferratta.

Där klättrar man själv via en permanent stålvajer och säkrar sig själv med hjälp av en säkerhetslina kopplad till klätterselen.

– Man behöver ingen ­erfarenhet och alla kan klättra. Det spelar ingen roll vilken ålder man har, mina småsyskon och morfar kan göra det tillsammans, säger Lisa Selin.

Det som gör stigen unik är att den finns i stadskärnan och längs leden kommer det finnas frågor som kan besvaras.

– Sundsvall blir den enda staden med en Via Ferratta, – anläggning mitt i staden och tillsammans med ­frågorna är den världsunik, säger Lisa Selin.

Det ska finnas två leder som har olika svårighetsgrader, men även andra aktiviteter, som en bro eller stege, som kan användas för att ta sig från start till toppen.

Lisa Selin har bara mött positiva reaktioner från ­politiker och andra som hon varit i kontakt med.

– Jag har varit på den ­regionala UF-mässan, samt SM i Stockholm och där ­ville folk från södra Sverige flyga till Sundsvall för att se när den är klar. Utbytes­studenter ville flytta till Sundsvall för våra friluftsmöjligheter, säger Lisa ­Selin.

Bergbanan, som är ­planerad, och klätter­stigarna kan dra nytta av varandra menar Lisa Selin.

Den 6 juni är det premiär på Kvartersteaterns sommarteater.

Besökaren får följa med bröderna Jonatan och Skorpan Lejonhjärta till ­Nangijala, landet bortom stjärnorna. I Nangijala upplever bröderna stora äventyr och kämpar mot den ondskefulle Tengils förtryck och draken Katla.

– Det är första gången vi gör Astrid Lindgren och vår föreställning är boken ­trogen, säger Thomas Nordström.

Kvartersteatern brukar locka mycket folk. Inget är säkrare än att det blir likadant i år. Den 30 personer starka ensemblen med Evelina Wesslén (Skorpan) och Jonatan (Isac Nyström) i spetsen har tränat länge och är väl förberedda.

Och hästarna ger en extra krydda åt föreställningen.

– Det är kraftfullt och härligt med hästar. De är lånade av privatpersoner och de verkar ta regi bättre än många andra som är med, skämtar Thomas Nordström

Och storyn kunde inte vara bättre.

Vem kommer inte ihåg spänningen när det var läggdags och föräldrarna kröp ner i ens säng och läste om Törnrosdalen. Eller när man själv fick var den som läste, när ens egna barn ­lyfte täcket över huvudet när det blev för spännande.

En högtidsstund för vu­xna och barn att minnas tillbaka till.

Nu är det alltså dags igen. Och hästarna är ljud­tränade så ni kan skrika när det blir spännande. Ta med täcket också – för säkerhets skull.

Några hade köat sedan da’n innan, hundratals sedan fem på morgonen.

Jag gled in på en räkmacka, tog taxi vid tiotiden.

Chauffören var med sist TV4 hade "Idol"-uttagning och blev filmad när han skjutsade programledarna. Han satt med familjen framför tv:n sen men hade blivit bortklippt.

Så går det för de flesta på "Idol"-uttagning.

Mycket folk på torget, innanför kravallstaket, när jag kliver ur taxin.

Jag går fram till vakterna i dörr’n, presenterar mig och blir insläppt.

Jag ringer Linda på TV4, som vet att jag ska komma, hon slussar mig fram till registreringen.

Efter det är jag som alla andra. Jag slapp köa – men nu är jag bara en anonym drömmare med en nummerlapp på bröstet.

Jag får fylla i massa ­papper. Namn och nummer, plus frågor i stil med varför vill du bli artist?

Jag svarar Madison square garden på en fråga.

Vi sitter på våra stolar och är torra i munnen medan TV4-tjejer med hörsnäckor och mickar cirkulerar och håller ordning.

Jim, som sitter i stolen intill, ska sjunga Beatles Yesterday.

Han har lite problem med texten.

Samma här säger jag med en skrynklig utskrift av The ballad of Lucy Jordan i handen.

Jag är gammal punkare, han har aldrig spelat i band.

Jag sjunger kareoke. Genrepade på Dalton’s i helgen.

Han går in före mig och kommer ut med en blå lapp. Klar för steg 2.

Det är min tur.

Två tjejer vid ett skrivbord. En nervös femtioplussare på golvet.

Som Jim sa: Det vore lättare att sjunga för 50 000 på en arena än för två i ett rum.

Men jag sjunger en vers och en refräng och får en blå lapp. Steg 2, here I come!

Bort till en annan del av Stadshuset, där kamerateam rör sig bland oss nervvrak med nummerlappar, väntan.

Det blir min tur igen, två nya domare, vid ett skrivbord. Inga tv-kameror.

De verkar skeptiska till att jag vill bli artist. Jag hinner sjunga en bit av refrängen innan de avbryter och säger tack, tyvärr.

Då avslöjar jag att jag ska skriva om min audition.

Jo, säger den manlige ­domaren. Jag såg att du var journalist.

Jag tror att jag åkte på det.

Det är min "Idol"-story i alla fall.

Han hamnade i rampljus­et över en natt efter att Magnus Sjödin plötsligt klev av posten som kommunalråd.

Att han är ny i Sundsvalls kommunhus betyder dock inte att han är ny i politiken. Jörgen Berglund gick med i MUF så fort han fyllde 15 år och har varit engagerad i partiet sedan dess.

Blir du igenkänd på stan än?

– Ja, det tycker jag. Inte av alla förstås, men en del säger hej och lycka till. Jag brukar gå förbi Statoil på Bergsgatan och de som jobbar där har sagt att de tycker att det är roligt att det kommer någon ny, utifrån. Och någon yngre, har de sagt.

Tvekade du innan du sa ja till uppdraget?

– Nej, men däremot är det en viktig sak att förankra hemma. Det är ett uppdrag som i arbetsinsats är omfatt­ande – dessutom blir man en offentlig person. Där har vi bestämt att jag är jag, min familj är min familj.

Det blir inga hemma hos-reportage hos dig alltså?

– Nej, absolut inte (skratt).

Vilka är dina styrkor och svagheter som politiker?

– Jag vill hitta lösningar på saker och ting. För mig är det viktigare att vi hittar dit vi vill sträva, målen måste stå i centrum. Hur man sedan kommer dit har vi såklart olika uppfattningar om i politiken, och det är bra. Jag brukar säga att jag är pragmatisk, men lösningsinriktad kanske är ett bättre ord. När det gäller svagheter kan jag känna att när man kommer från sidan har man inte alltid historien till varför man är där man är. Men ju längre tid som går desto mer historia får jag med mig.

Vad gjorde du innan du hamnade här?

– Då jobbade jag med HR-frågor på ett rekryteringsbolag, Kornboden i Jämtland.

Vilket var ditt första jobb?

– Jag har jobbat på gatukök, det som i dag är Sibylla In i Nacksta. Det hette Speedy på den tiden. Sen har jag arbetat på centralköket i Sundsvalls sjukhus under gymnasiet, först som köksbiträde och sen vaktmästare. Man skrapade matrester i ena änden, la på dukar och tallrikar, kantinerade, skurade golv och körde diskmaskiner, allting.

Hur långa är arbetsdagarna nu?

– Man blir inte en bättre medarbetare ju längre arbetsdagen är. Dessutom är jag småbarnsförälder, och jag har sagt hela tiden att såna här uppdrag måste gå att förena med den rollen. Jag är här strax efter åtta, men då har jag redan på morgonen tjuvläst mejl – sen ingår det också att läsa tidningarna. I dag tror jag att jag kommer att ha mitt sista möte vid 17 och sen sitter jag ­säkert kvar efter det. Det sista jag gör på kvällen är att kolla av nyhetsflödet. Ibland är det också en del kvällsmöten.

Vad gör du med den fritid du har kvar?

– Då är jag med familj och vänner. Sen tycker jag att det är roligt att hålla på i trädgården. Där finns det alltid mycket att göra – allt från att klippa gräs till att ansa.

Har du gröna fingrar?

– Ja, jag vill nog påstå att jag har det. Det är jag som sköter blommorna ­hemma. Så har det varit länge.

Ska du gå på Gatufesten?

– Det tror jag inte. I den livssituation jag är med små barn känns det inte som att det passar. Men Konsertfesten var jag på i fjol och nu såg jag att Sean Banan ska dit igen. Jag och min son brukar lyssna på "Copacabanana" och dansa i köket till den, så den kommer vi nog att gå på.

Vad tjänar du som kommunalråd?

– Jag har inte tagit reda på exakt vad det är. Men det är 72 000, cirka.

Vad använder du lönen till?

– Man är som alla andra, man bor ­någonstans, man äter. Jag har alltid haft ett sparande, det tycker jag är ­viktigt. Men jag har nog inga extra­vaganser.

Har du någon shoppinglast?

– Nej, det vet jag inte. Men jag samlar på militärhistoriska böcker, jag är med i ett militärhistoriskt bibliotek där man erbjuds att köpa böcker via nätet. Jag läser dem inte speciellt mycket nu, det är ett framtidsprojekt.

Hur ser det ut i garderoben, var shoppar du kläder?

– I det här uppdraget använder jag kostym och skjorta. Men den tar jag av när jag kommer hem, jag går helst i jeans och t-shirt hemma.

Hur och var bor du?

– På Södermalm, i ett sekelskifteshus.

Hur ser det ut hemma då – och vem inreder?

– Det är gemensamt, mycket jämställt måste jag säga. Men vi är ofta väldigt överens, så det är lätt. Det är nog välstädat och undanplockat – om du frågar vänner till oss skulle de säga så.

Har du någon favoritplats i Medelpad?

– Nej, men det finns ju väldigt många fina platser i Medelpad. Vi har varit mycket uppe på Södra berget, där har vi ju Tarzanstigen bland annat. Den är jättefin – och lång. Och på ­Norra berget har man ju både djuren och många fina platser att äta middag eller fika på.

Har du hunnit bygga upp någon ­relation med oppositionen än?

– Ja, det tycker jag. Vi har en bra samtalston.

Vilka frågor kan det bli svårt att kompromissa om för dig?

– Utgångspunkten i en kompromiss är att ge och ta. Jag tänker inte i media gå ut och säga "det här är icke förhandlingsbart", det är en dålig förhandlingsposition. Man måste vara beredd att ge och ta, annars blir det svårt.

Vinner koalitionen valet 2014?

– Ja, det måste vara utgångspunkt­en. Det är klart att jag tror och kommer att arbeta för det. Självklart.

Det började förra året med att två Granloholmsbor i medelåldern satt och pratade om varför stadsdelen var så tråkig. De beslutade sig för att göra någonting åt det, inspirerade av det internationella fenomenet "Guerrilla Gardening".

– Det har spritt sig i många städer, och handlar mest om aktioner med växt-
odling. Aktivisterna planterar nyttoväxter eller blommor i offentliga parker. 
I Stockholm har man till exempel odlat blommor efter tunnelbanelinjen, säger en av medlemmarna i Granloholm Guerrilla Gardeners.

Många i Granloholm vet vem han är men han vill 
ändå vara anonym när han framträder i medierna, 
eftersom det de sysslar med befinner sig i lagens gråzon.

Även om de gör nytta så handlar det om civil olydnad.

– Det är ju inte helt lagligt att gräva upp en offentlig park och odla potatis.

Hittills har man genomfört flera aktioner i Granloholm. I somras planterade gerillan blommor i en rondell. I höstas följde man upp med att renovera en förfallen stuga i en skogsdunge. Stugan fungerar som vind- och regnskydd och var tidigare ett poppis tillhåll bland dagisbarnen i området, men hade förfallit totalt.

Gerillan gav sig dit en fredagskväll, målade över all graffiti och röjde undan all sly runt stugan.

Nu under våren har man bland annat ägnat sig åt att försöka öka den sociala 
gemenskapen i Granloholm. Varje torsdagskväll hjälper gerillan till att 
arrangera folkmusik- och dansträffar för alla åldrar i Centrumvillan.

I framtiden planeras flera andra aktioner, och några av dem har redan påbörjats. Gerillan planerar att odla upp ett gammalt förfallet kolonilottsområde, i när-
heten av stugan som man målade om i höstas.

– Vi ska odla nyttoväxter som potatis, morötter och andra grönsaker. Vi odlar dem och sedan kanske vi kan skörda dem och ha till en fest vi arrangerar, eller så kan ju någon annan skörda. Det är ju inte bara våra 
växter.

En annan aktion är upprustningen av en gammal lekpark vid kolonilotterna. För länge sedan fungerade lekparken som dagkollo för barnen, men nu är den helt förfallen.

Gerillan planerar att röja upp platsen och ta dit lite gungor eller annan lek-
utrustning.

De planerar också fler odlingsaktioner, till exempel ska man plantera tulpanlökar lite här och där i parkerna. En annan ide´ är att sätta upp vägskyltar på infarterna till Granloholm med texten; "Välkommen till trygghetszonen Granloholm".

Männen och kvinnorna bakom gerillan är idealister som vill göra praktisk nytta i stället för att bara sitta och prata och gnälla över allt som inte fungerar. Det handlar inte bara om lokalpatriotism, trots att de bara gör aktioner i Granloholm. "De gräver där de står" och hoppas att deras initiativ ska sprida sig som ringar på vattnet.

– Får man upp bra vibbar runt området så kan man få en spridningseffekt. Om en börjar så kanske två–tre personer hänger på och vill vara med. Och om vi lyckas i Granloholm så kanske det sprider sig till andra stadsdelar.

Strax före klockan tolv larmades polisen om ett överfall och ett våldtäktsförsök mot en kvinna. Larmet kom från en adress i Vivsta.

Kvinnan var oskadd men skärrad.

Flera patruller har under natten jobbat med ärendet och jagat de tre männen. Men i morse var fortfarande ingen gripen.

Kvinnan ska ha vandrat efter Kungsvägen i Timrå, en väg som går från OK-macken förbi bostadsområdet Örnen och vidare mot industriområdet, när männen dök upp bakifrån.

Det är oklart om det rör sig om två eller tre män.

Männen ska ha slitit i hennes kläder. Kvinnan gjorde motstånd och skrek. Männen ska då ha lämnat platsen springande.

Efter överfallet larmades polis. Klockan var då 23.44. Kvinnan var oskadd men skärrad när hon pratade med polisen.

Flera patruller har under natten sökt efter männen. Men de har inte kunnat gripas.

Sundsvallspolisen säger på förmiddagen att man inte kan veta om det rör sig om ett våldtäktsförsök då det inte är klarlagt vad männen var ute efter.

Polisen har inget, eller mycket vagt signalement, på männen.

Utredningen tas nu av över av närpolisen i Timrå.

I förra veckan inledde åklagarmyndigheten i Östersund en förundersökning mot kvinnan. Förundersökningsledaren ansåg att hon behövde en offentlig försvarare.

– Enligt min uppfattning är hon i behov av en försvarsadvokat, skriver vice chefsåklagare Eva Lena Rimér i en ansökan till Östersunds tingsrätt.

Kvinnan ska ha haft hand om en äldre släktings ekonomi. Enligt anmälan, som andra släktingar till mannen gjort, har kvinnan skaffat sig ekonomiska fördelar på mannens bekostnad.

Ocker är när någon utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning. Den som döms för ocker riskerar böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt handlar det om fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

Kvinnan har i tur och ordning begärt att få följande advokater; Leif Silbersky, Johan Eriksson, Peter Ahltin, Gunnar Falk, Pelle Svensson, Johan Sterner och Fredrik Burvall.

Det är oklart hur kvinnan ställer sig till anklagelserna. Enligt uppgift ska hon ännu inte vara hörd av polisen.

Det var vid 16-tiden i lördags eftermiddag som en 25-årig kvinna var inne i en av sportaffärerna i Birsta för att köpa en baddräkt.

När hon höll på att prova en av baddräkterna upptäckte hon att någon filmade henne. Hon reagerade direkt och mannen kunde gripas och hållas kvar till polis kom till platsen.

Mannen hördes, men släpptes senare. Han är misstänkt för sexuellt ofredande och hans mobil togs i beslag och kommer, vid en eventuell rättegång, att kunna användas som bevismaterial.